Jag förstår inte
Det är helt sant, du kommer aldrig mer tillbaka. Du var alltid så glad och jag tyckte verkligen om dig! Du var den raraste och snällaste hunden jag någonsin hade träffat i hela mitt liv. Jag mår inte bra utan dig. Först förstod jag inte vad detta innebar, jag fattade inte riktigt. Du var som en bror för mig och kommer alltid och vara. När jag var ledsen så förstod du det. Då kom du alltid fram till mig och slickade mig på kinden. Du var det bästa jag visste, varför skulle detta hända?! Lova att du även i mina tankar tröstar mig när jag är ledsen. Lovar det?!
Det går inte beskriva hur mycket du betydde för mig. Du var som en av oss. Du förstod verkligen!
Jag kommer aldrig glömma när du satt där varje dag och väntar på mig och Simon när vi hoppar av bussen på eftermiddagarna, jag kommer aldrig glömma när jag hör hur du småskäller nere i hallen om nätterna och jag kommer verkligen inte glömma hur väldigt snäll du var mot alla som bryde sig om dig!
Halva mitt liv är borta och jag visste inte hur mycket du betydde för mig fören nu när du är borta! Mina tårar kommer aldrig sluta rinna denna kväll..
Du har fram till 2011.07.15 funnits de senaste 11 åren. Vila i frid älskade Zeb så syns vi på andra sidan!♥
/ Din matte
Kommentarer
Postat av: moa
så fint av dig sandra, jätte fint.
det är ett av det hemskaste som kan hända..
tankarna är omkring dig!
kram!
Trackback
